I'm in Las Vegas

 

Måndagen den 18 december 2017

Hej!

Oj, en vecka har rusat förbi och mycket har hänt känns det som. Hoppar in i mitten av förra veckan, då jag satt barnvakt tre dagar. Har inte suttit barnvakt i Whistler tidigare, vilket gjorde att jag inte riktigt visste vad som förväntades av mig. Om än gjorde jag nog ett bra intryck, för jag fick fler dagar än vad jag från början var bokad till. En jättehärlig kille på 11 månader. Hans farfar var svensk och hans pappa kunde prata svenska trots att han aldrig bott i Sverige. Paret bodde i ett jättefint hus, om än urjobbiga backar överallt området vilket jag fick känna på när jag och pojken gick på promenad. Träningsvärken i låren och vaderna satt i några dagar kan jag meddela. I mitt område är det (som tur är) ganska platt om man går parallellt med bergen (eller hur man ska beskriva det), men i det här området hjälpte det inte att gå parallellt – det var backigt ändå.

I fredags tvättade och packade jag. Jag som brukar vara sjukt strukturerad när det kommer till packning var allt annat än just det. ”Herregud”, säger jag bara. Tror jag har glömt en massa, men orkar inte fundera mycket över det – det löser sig. När jag bokade flyget i höstas var det billigare att flyga från Las Vegas än Seattle/Vancouver, därför bokade jag in två nätter i LV. I lördags fm hämtade shuttlen upp mig (jättesmidigt när de hämtar en hemma). Därefter följde en lugn och rofylld färd ner till Vancouver. Flyget till LV skulle inte gå fören 18 och jag var på flygplatsen kl. 13:10. Om än bättre att vara tidig än för sen. Checkade in och spenderade tiden på flygplatsen med att lyssna på en ljudbok. Resan ner till LV gick smidigt och det var oväntat ingen passkontroll här. Den var tydligen i Vancouver, vilket jag inte förstod när jag pratade med en av säkerhetsvakterna – trodde det var vanlig säkerhetskontroll inte inrikeskontroll till USA – annars hade jag nog varit lite mer ”med” när jag pratade med passkontrollanten. Jag måste säga att jag gillar Vancouvers flygplats, den är bra uppbyggd och det känns som det ”flyter på” bra när man kommer dit som passagerare (hoppas det gör så även när jag kommer tillbaka nästa gång). På flyget satt jag bredvid en kvinna i 65-års åldern som påminde om min farmor. Trevlig var hon och hon skulle till Las Vegas på en långweekend.

Eftersom jag landade vid 20:40 på kvällen tog jag en taxi till hotellet. Det var svindyrt, 29 (!) dollar och då var hotellet väldigt nära flygplatsen. Det var exakt vad jag hade i sedlar och mynt. Ingen bra känsla av denna taxi-resa utan det kändes som jag blev ”lurad”, denna känsla förstärktes när jag idag tog taxi tillbaka till flygplatsen och resan kostade 16 dollar (och då tog den längre tid pga trafikkö än vad den i lördags hade gjort). Kanske var det lördag-kväll-taxa… hm…

Las Vegas är Las Vegas och jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva staden. Den känns väldigt ytlig men det är ju det som är dess image, de säljer en ”illusion” eller vad man ska kalla det. Jag skulle inte vilja bo här. Det är alla dessa sjukt flådiga hotell som kantas av väldigt många uteliggare på gångbroar och vägar. För några år sedan läste jag en del av en avhandling som handlade om hemlöshet i Las Vegas. Minns att den var väldigt intressant men att hemlöshet är ett otroligt komplext problem i LV eftersom många är spelmissbrukare (ev även fler missbruk) går det sällan att bryta cirkeln – utan alla pengar går till att spela igen i hopp om att vinna stort osv. Själv har jag väldigt svårt att se tjusningen med alla dessa spelautomater; casinona är ju inte gjorda för att folk ska vinna (självklart finns det de som vinner) utan för att casinot ska tjäna pengar… och det är MÅNGA hundra tusen som ”går upp i rök”. Spelade för första gången för 5 dollar igår, tyckte inte det var ett dugg roligt – förstår inte vitsen med att lägga ”riktiga” pengar i en automat. Hm… ingen spelmissbrukare i mig tror jag… räcker med att spela på lotto för 16 kronor någon gång ibland.

Efter en mycket intensiv gårdag där jag gick ungefär en mil på The Strip och hotellspanade (det är verkligen häftiga hotell här) var jag helt slut i fötterna. När jag var inne på Ceasars Palace fick jag en deja vu känsla från när jag var där för knappt 10 år sedan och inte hittade ut. På allvar, jag kände hur paniken kom krypande. Irrade nog omkring inne på hotellet i 10 minuter innan jag äntligen hittade en utgång som gick åt rätt håll. Fy, säger jag och ryser. Det är samma heltäckningsmattor överallt, inga Exit-skyltar och inga fönster – jo tack, kasinona vill behålla folket inomhus.

Vädret har varit helt perfekt; klarblå himmel och sol, ca. 10 grader. Underbart. När jag kom tillbaka till hotellet igår em köpte jag en biljett till Cirque du Solei och den föreställning som visades på mitt hotell (bodde på New York New York). Hade inte läst på om föreställningarna och har inte varit på någon tidigare. När kassörskan avslutar med att säga ”försök ha ett öppet sinne, den här föreställningen är lite annorlunda”, ringer en liten varningsklocka hos mig. Går upp på rummet och googlar föreställningen. Oj då, här blir det visst lite naket. Intrycket blir inte bättre av att jag i entrén till föreställningen hälsas välkommen av en inte pinnsmal kvinna i nätlinne med en helt genomskinlig bh och stringtrosor. Jag menar, var ska man egentligen titta när hon pratade med en? (Notis: Jag tittade upp i taket typ). Sammanfattningsvis kan jag säga att det inte var mycket kläder de hade på sig förutom string. Men helt ärligt, jag glömde bort att de var nakna nästan direkt. Föreställningen var riktigt bra och akrobatkonsterna de gjorde var enormt imponerande! Konferenciern var väldigt proffsig och fick med publiken i allt. Showen var akrobatnummer med musik i form av orkester och växelvis komiska dialoger som alla berörde ämnet kärlek. Kan säga att jag skrattade så mycket att jag grät. Enormt bra alltihop. Rekommenderas, men sitt för all del inte framme vid scenen – publik från de första raderna blev uppdragna på scen för att delta i spexet (jag satt tryggt upp på balkongen). Helt klart värt pengarna.

Ha det bra!