Dag 4 Fulufjällets och Sonfjällets nationalparker
Rutt: Orsa - Fulufjällets nationalpark - Idre fjäll - Tännäs - Sonfjällets nationalpark
Tjena!
Grim här. Matte ligger efter med bloggandet så jag tänkte att jag hjälper henne och berättar om när vi var i Fulufjällets och Sonfjällets nationalparker för ett par dagar sedan.
Vi startade tidigt från Orsa med siktet inställt på Fulufjällets nationalpark. Nationalparken har Sveriges högsta vattenfall. Det fanns gott om parkering och parken kändes välskött.
Matte och jag började gå mot vattenfallet. Jag försökte säga till matte att hon glömt min regnkappa, ni förstår det var ganska kallt ute ca 6 grader med stark blåst och duggregn. Som tur var förstod matte att det nog inte var en bra idé att ge sig ut på en fjällvandring i det här vädret och vi vände efter bara några hundra meter. Matte värmde sig i bilen med en ullfilt och åt en baguette medan jag passade på att berätta för den rosa grisen om hur en mosse ser ut.
Efter 30 min ungefär hade det slutat regna och solen tittade fram. Matte tyckte vi skulle göra ett nytt försök och jag var inte sen att haka på - jag menar vem tackar nej till en skogspromenad? :) Matte körde full utrustning här gången: bytte till ulltröja, dunjacka, skaljacka, mössa, vantar o vandringskängor. Min regnkappa åkte ner i ryggsäcken.
Sen tog hon de där konstiga pinnarna. Matte sa att det heter vandringsstavar. Det var ena konstiga pinnar tänkte jag. Det var himla svårt att förstå hur man skulle gå utan att bli mördad av pinnarna... så jag sprang fram och tillbaka från sida till sida för att försöka parera dem. Det här var nog lite irriterande för matte, rätt som det var kom det "men snälla Grim, bestäm dig för en sida". Oj nu är måttet rågat, tänkte jag, bäst att bestämma sig.
När vi kom upp till vattenfallet sa matte att det var dags för ett "foto" igen. Jag försökte säga till matte att hon kunde vara med själv på en bild, men hon sa bara att hon redan har bilder på sig och vattenfall men inga på mig. Så jag försökte låtsas som att det var superjobbigt att sitta där, men egentligen tycker jag det är lite roligt att visa upp min snygga päls :)
Tjena!
Grim här. Matte ligger efter med bloggandet så jag tänkte att jag hjälper henne och berättar om när vi var i Fulufjällets och Sonfjällets nationalparker för ett par dagar sedan.
Vi startade tidigt från Orsa med siktet inställt på Fulufjällets nationalpark. Nationalparken har Sveriges högsta vattenfall. Det fanns gott om parkering och parken kändes välskött.
Matte och jag började gå mot vattenfallet. Jag försökte säga till matte att hon glömt min regnkappa, ni förstår det var ganska kallt ute ca 6 grader med stark blåst och duggregn. Som tur var förstod matte att det nog inte var en bra idé att ge sig ut på en fjällvandring i det här vädret och vi vände efter bara några hundra meter. Matte värmde sig i bilen med en ullfilt och åt en baguette medan jag passade på att berätta för den rosa grisen om hur en mosse ser ut.
Efter 30 min ungefär hade det slutat regna och solen tittade fram. Matte tyckte vi skulle göra ett nytt försök och jag var inte sen att haka på - jag menar vem tackar nej till en skogspromenad? :) Matte körde full utrustning här gången: bytte till ulltröja, dunjacka, skaljacka, mössa, vantar o vandringskängor. Min regnkappa åkte ner i ryggsäcken.
Sen tog hon de där konstiga pinnarna. Matte sa att det heter vandringsstavar. Det var ena konstiga pinnar tänkte jag. Det var himla svårt att förstå hur man skulle gå utan att bli mördad av pinnarna... så jag sprang fram och tillbaka från sida till sida för att försöka parera dem. Det här var nog lite irriterande för matte, rätt som det var kom det "men snälla Grim, bestäm dig för en sida". Oj nu är måttet rågat, tänkte jag, bäst att bestämma sig.
När vi kom upp till vattenfallet sa matte att det var dags för ett "foto" igen. Jag försökte säga till matte att hon kunde vara med själv på en bild, men hon sa bara att hon redan har bilder på sig och vattenfall men inga på mig. Så jag försökte låtsas som att det var superjobbigt att sitta där, men egentligen tycker jag det är lite roligt att visa upp min snygga päls :)
Sen fortsatte vi färden mot Idre och Idre fjäll. Vi hade egentligen tänkt tälta här, men matte tyckte det var en ganska ödslig plats eftersom inget hade öppnat för sommaren än. Vi ställde därför om gpsen till Tännäs. Rätt som det var hörde jag att matte muttrade att vi kört fel och behövde köra tillbaka 3 mil. Jag gav matte en blick som sa "jag har en uppgift i den här gruppen och det är att hålla ihop flocken. Både du och jag är i bilen, så jag har gjort min uppgift. Att hålla koll på körningen är din uppgift - just saying" :)
Lång om länge kom vi äntligen fram till vårt nya slutmål; Sonfjällets nationalpark. Istället för en 18-ish mil dag blev det strax över 40 mils körning. Vi hade tänkt tälta vid Sonfjällets parkering men matte tyckte det var för ödsligt 2 mil in i skogen så vi körde tillbaka på den lilla grusvägen innan vi äntligen backade in på en skogsväg och sov i bilen. Jag sov superbra, matte sov halvdåligt.
Ha det gott! /Grim
